Experter inom pediatrisk psykiatri, neurologi och medicin har länge insisterat på hur viktiga upplevelserna i de första åren med kognitiv och emotionell utveckling är för ett barn. Det finns faktiskt beprövade fall av barn som bodde på barnhem och berövades tillgivenhet och slutade dö utan någon förklaring trots att resten av deras grundläggande behov täcktes.
I linje med detta har forskare från Salk Institute precis publicerat en ny studie där de föreslår det Typen av mödraromsorg under de första åren kan orsaka förändringar i ditt barns DNA.
Syftet med studien, som genomfördes med möss, syftar till att verifiera hur miljön i vilken barndomen utvecklas påverkar hjärnan hos människor och kan ge information om neuropsykiatriska störningar som depression och schizofreni.
DNA förändras
Under minst ett decennium var forskarna säkra på att de flesta däggdjurshjärnceller genomgick förändringar i deras DNA, vilket gjorde att vi var olika från de andra. Dessa förändringar orsakas ibland av hoppande gener eller bättre känd som LINEs. De är element som har förmågan att kopiera, duplicera och infoga sig i andra delar av genomet och göra varje neuron annorlunda från en annan, även om de båda tillhör samma person.
"De lär oss att vårt DNA är något stabilt och oföränderligt som gör oss till vad vi är, men i verkligheten är det något mycket mer dynamiskt. Det visar sig att det finns gener i dina celler som kan kopiera och flytta, vilket betyder att sätt, ditt DNA ändras, säger Rusty Gage, professor vid Salk Genetics Laboratory.
Det var 2005 då professor Gages laboratorium upptäckte att a hoppgen som heter L1, kunde hoppa i utvecklingen av hjärnneuroner.
Även om de redan visste att cellerna kunde få förändringar i DNA betraktade forskarna att det kanske inte var en slumpmässig process utan att det var beroende av faktorer som påverkade hjärnan eller miljön själv. Sedan började olika frågor uppstå: varför hoppar dessa gener? Är det en slumpmässig process eller finns det faktorer som får dessa förändringar att inträffa? Vilka konsekvenser har dessa gener på hjärnan och på individens kognitiva förmåga?
Hur påverkar modersjukvården
För att nå giltiga slutsatser genomförde Gage och hans team studier med två grupper av möss. I den första var det avkommor som utsattes för stor stress och i en andra grupp var andra som fick tillfredsställande upplevelser.
Senare, när dessa möss var vuxna, såg de att de hade olika hoppgener i hjärnan men kunde inte bekräfta 100% att det berodde på stress eller positiva upplevelser.
Det var då de såg att det fanns skillnader i hur de behandlade sina unga och de började undersöka DNA från hippocampus, regionen i hjärnan involverad bland annat i känslor eller minne.
Således upptäckte de att det finns en korrelation mellan moderomsorg och kopieringsnumret L1dvs möss med uppmärksamma mödrar hade färre kopior av L1-hoppgenen och de med mer stressade mödrar hade fler L1-kopior, och därför mer genetisk mångfald i hjärnan.
För att säkerställa att dessa resultat inte var resultatet av en slump genomfördes en serie kontrollexperiment analyserar också faderns DNA från kullen för att säkerställa att barnen inte ärvde L1 från en ensamstående förälder.
De uppmuntrade också a korsavel, det vill säga de möss som föddes till mindre försiktiga mödrar uppföddes av uppmärksamma möss och vice versa för att komma till slutsatser om sambandet mellan L1-tal och moderskapsstil. Resultaten var att möss födda till slarviga mödrar men uppfödda av uppmärksamma var de som hade mindre kopior av L1 än möss födda till uppmärksamma mödrar men uppfödda av dem som kände sig mest fristående.
Miljön i barndomen och förändringar i DNA
Således antog forskarna att möss vars mödrar var mindre kärleksfulla var mer stressade och att detta på något sätt fick gener att kopiera och röra sig ofta. Intressant nog fanns det ingen liknande korrelation mellan moderomsorg och antalet andra kända hoppgener, vilket antydde en unik roll för L1.
Dessa undersökningar kan relateras till studier av övergivande av barn som också visar förändrade mönster av DNA-metylering för andra gener, som Gage har eller som en strategi för att adressera neurodegenerativa sjukdomar.
Dessa utredningar kommer att argumentera för tanken på hur barns miljöer påverkar hjärnans utveckling, liksom kan ge mycket värdefull information om neuropsykiatriska störningar som depression och schizofreni.
