På senare tid har vi pratat om flera nyfikenheter på efternamn, där vi kan se återspegla vårt specifika fall och våra barns. Vi har också vetat hur efternamn är i världen, och idag tar vi en sammanställning av ursprunget till efternamnen: var de kommer ifrån och vad deras betydelse är.
De flesta efternamn, beroende på ursprung, kan delas in i: patonym, toponym, härrörande från handel, beskrivande och spanska.
Patronymiska efternamn. De är utbredda och är de som har sitt ursprung med ett riktigt namn. I medeltida Spanien och i länder som var dess kolonier används "ez" -utlösningen främst. Även om de också är vanliga "är" (för Portugal), "är" (för Katalonien och Valencia) och "iz" (för Baskien), "är" (anglo-saxiska länder) ...
Toponymiska efternamn. De är också mycket spridda på spanska. De härstammar från namnet på den plats där personen eller familjen förknippad med familjenamnet bodde, fortsatte eller ägde mark. Många föregås av prepositionen "de", "del", "de la" eller helt enkelt är gentilicios (Gallego, Alameda, Avilés, Cuenca, Barceló, Cerro, Nieves ...).
Efternamn härrör från branscher. Det är de som härrör från yrket som utövas av den person eller familj som är förknippad med efternamnet (Ferrer, Pastor, Caballero, Vaquero, Jurado ...).
Beskrivande efternamn. De är de som härstammar från en beskrivning eller något smeknamn för den person eller familj som är förknippad med efternamnet, med fokus på någon kvalitets- eller fysisk defekt (Head, Bald, Slim, Brown ...).
Castilianized Efternamn. Castilianized efternamn är de som inte har ett latinamerikanskt ursprung, men med påverkan av Castilian transformerades med en stavning som liknar spanska uttal. Det vanligaste är att det inträffade på grund av närvaron av en person från en utländsk avgränsning baserad i Spanien eller dess tidigare kolonier. Vissa efternamn med ursprungligt ursprung är också Castilianized, eftersom det är vanligt att vissa efternamn anpassades till befintliga eftersom de har en liknande fonetik.
Allt detta betyder att även om många delar ett släktnamn behöver de inte ha gemensamma förfäder. Många efternamn togs från namnet på ägaren till gården där de arbetade även om det inte fanns något genetiskt samband mellan dem.
Andra beviljades av missionärer och frigörar genom att döpa inhemska människor i avlägsna områden på halvön. För allt detta, för att hänvisa till yrken, folk, fysiska egenskaper ... att dela efternamn betyder inte nödvändigtvis att dela förfäder.
Och som vi ser, Efternamnens ursprung och betydelse är mycket varierande och de visar rikedomen i vårt språk och i de flesta av våra omgivningar.
